Bostadsbestånd och bostadsmarknad

Läget i Länet 2026 · Regional utveckling

Publicerad: mars 2026. Nästa uppdatering planeras till våren 2027.

Inledning

Uppsala läns bostadsmarknad är viktig att förstå för att förstå länets rumsliga lägesbild. I detta kapitel presenteras aktuell statistik om bland annat bostadsbyggande, bostadsbrist och bostäders ålder.

Rapporten fokuserar inte endast på den länsövergripande statistiken utan även på kommunernas statistik. Detta för att kunna se skillnaderna inom länet.

I Uppsala län präglas bostadsmarknad av långvariga underskott, låga vakanser, ökade hyresnivåer i tillväxtkommuner och tydliga skillnader i upplåtelseformer mellan kommunerna.

För mer djupgående analys se länsstyrelsens rapporter Bostadsförsörjning.

Data som används i rapporten är hämtat från Statistiska centralbyrån (SCB) (2025a) om annat inte uppges.

Alla interaktiva grafer kan laddas ned genom att trycka på . Då sparas just den bild som visas, med exempelvis den valda regionen. Genom att dubbelklicka på kommunnamn i grafens legend så zoomas den kommunen in för en mer detaljerad vy(flera kan väljas samtidigt).

Vad säger kommunerna själva år 2025?

Kommunernas egna bedömningar av bostadsmarknadsläget bygger på Bostadsmarknadsenkäten 2025 Boverket (2025b). Här får kommunerna ange om det råder balans, underskott eller överskott på bostäder i förhållande till efterfrågan. Bedömningarna ger en samlad bild av hur tillgången till bostäder upplevs lokalt och hur väl den möter invånarnas behov.

På frågan “Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge?(I kommunen som helhet)”, så har kommunerna i regionen svarat såhär inför 2025.

Tabell 1

Bedömning av bostadsmarknadsläge
(I kommunen som helhet)
Kommun	Bedömning
Håbo	Underskott på bostadsmarknaden
Älvkarleby	Underskott på bostadsmarknaden
Knivsta	Balans på bostadsmarknaden
Heby	Underskott på bostadsmarknaden
Tierp	Underskott på bostadsmarknaden
Uppsala	Underskott på bostadsmarknaden
Enköping	Balans på bostadsmarknaden
Östhammar	Underskott på bostadsmarknaden
Källa: Boverket

Det är två kommuner som bedömer sig att ha en balans på bostadsmarknaden, vilket är Knivsta och Enköping, resterande kommuner bedömer bostadsmarknadsläget till underskott

Jämför vi sedan med tidigare bedömningar från 2013 och 2018 i Tabell 2 så ser vi att bostadsmarknaden ofta bedöms att vara i obalans, endast 3 av 24 svar från de valda åren avviker från “Obalans”, “Underskott” och “Brist på bostäder”.

Tabell 2

Bedömning av bostadsmarknadsläge
(I kommunen som helhet)
Kommun	Bedömning 2013	Bedömning 2018	Bedömning 2025
Enköping	Brist på bostäder	Obalans - underskott på bostäder	Balans på bostadsmarknaden
Heby	Brist på bostäder	Obalans - underskott på bostäder	Underskott på bostadsmarknaden
Håbo	Brist på bostäder	Obalans - underskott på bostäder	Underskott på bostadsmarknaden
Knivsta	Brist på bostäder	Obalans - underskott på bostäder	Balans på bostadsmarknaden
Tierp	Brist på bostäder	Obalans - underskott på bostäder	Underskott på bostadsmarknaden
Uppsala	Brist på bostäder	Obalans - underskott på bostäder	Underskott på bostadsmarknaden
Älvkarleby	I stort sett balans på bost. markn.	Obalans - underskott på bostäder	Underskott på bostadsmarknaden
Östhammar	Brist på bostäder	Obalans - underskott på bostäder	Underskott på bostadsmarknaden
Källa: Boverket

Ledighet/tillgänglighet i flerbostadshus

Lediga lägenheter i flerbostadshus avser lägenheter som var lediga för omedelbar uthyrning den 1 september undersökningsåret, Tabell 3 presenterar data för allmännyttiga bostadsföretag.

Tabell 3

Andel lediga lägenheter i flerbostadshus, allmännyttiga
Andel i procent
Region	Andel
Håbo	0.1
Älvkarleby	0.6
Knivsta	0.0
Heby	0.5
Tierp	2.1
Uppsala	0.0
Enköping	1.1
Östhammar	0.1
Källa: SCB

Alla kommuner har en låg andel lägenheter som står lediga, lägst har Knivsta och Uppsala på 0,0% och högst har Tierp på 2,1%.

Andel hyresrätt per kommun

Upplåtelseformen i flerbostadshus skiljer sig tydligt mellan kommunerna och påverkar tillgängligheten på bostadsmarknaden. Tabellen visar andelen hyresrätter respektive bostadsrätter i flerbostadshus år 2024, beräknat inom varje kommun. Genom jämförelsen går det att se både variationer och mönster i boendeformerna i länet.

Tabell 4

Andel hyresrätt/bostadsrätt i flerbostadshus per kommun
Andel i procent
Region	Hyresrätt	Bostadsrätt
Enköping	60	40
Heby	71	29
Håbo	68	32
Knivsta	53	47
Tierp	77	23
Uppsala	39	61
Älvkarleby	89	11
Östhammar	57	43
Källa: SCB

Uppsala är den enda kommunen i länet som har en hyresrättsandel under 50%, Älvkarleby sticker ut med en hyresrättsandel på 89%. Tittar man på de kommunerna som bedömde att deras bostadsmarknad är i balans så har Knivsta en hyresrättsandel på 53%, vilket är den näst lägsta och Enköping som har en hyresrättsandel på 60%, vilket är den fjärde lägsta i länet. Endast 29 av 290 kommuner i Sverige har fler bostadsrätter än hyresrätter i flerbostadshus, över hälften av dessa ligger i Stockholms län.

• Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus.

  • Flerbostadshus och övriga hus med hyresrätt avser lägenheter som inte är ägarlägenheter och som ägs av andra ägare än bostadsrättsföreningar eller bostadsföreningar.

  • Bostadsrätt avser lägenheter som ägs av bostadsrättsföreningar eller bostadsföreningar (en äldre boendeföreningsform som existerade innan bostadsrättslagen introducerades 1930).

Informationen ovan baseras på hur Statistiska centralbyrån (SCB) definierar variablerna.

Lägenheternas Area

Utöver upplåtelseform är även lägenheternas storlek en viktig del av bostadsmarknaden. Genom att jämföra areafördelningen i flerbostadshus mellan kommunerna går det att se hur bostadsbeståndet skiljer sig åt. Figuren visar andelen lägenheter inom olika storleksintervall i respektive kommun år 2024.

Figur 1

Ladda ner

Som SVG Som PNG

I Figur 1 syns fördelningen över bostadsarea i flerbostadshus för varje kommun, det som går att utläsa är att Knivsta och Uppsala har en jämnare fördelning mellan storleken på bostadsareorna. Heby, Tierp, Älvkarleby och Östhammar har en mer ojämn fördelning där de flesta flerbostadslägenheterna är mellan 51 och 80 kvadratmeter stora.

Upplåtelseformsutveckling från 2013 - 2024

Datakällor och definitioner av upplåtelseformer

För att analysera utvecklingen av upplåtelseformer har data som omfattar småhus, flerbostadshus och övriga hus med vanliga bostadslägenheter använts. Specialbostäder, såsom studentbostäder eller bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning, har inte inkluderats.

• Upplåtelseform

  Lägenheternas upplåtelseform utgår från ägarförhållandet och inte hur de boende förfogar över lägenheterna.

  • Hyresrätt

    Småhus med hyresrätt avser lägenheter som ägs av andra än fysiska personer, dödsbon, bostadsrättsföreningar eller bostadsföreningar.

    Flerbostadshus och övriga hus med hyresrätt avser lägenheter som inte är ägarlägenheter och som ägs av andra än bostadsrättsföreningar eller bostadsföreningar.

  • Bostadsrätt

    Bostadsrätt avser lägenheter som ägs av bostadsrättsföreningar eller äldre bostadsföreningar (en boendeform som existerade före bostadsrättslagens införande 1930).

  • Äganderätt

    Småhus med äganderätt avser lägenheter som ägs av fysiska personer eller dödsbon.

    Flerbostadshus och övriga hus med äganderätt avser ägarlägenheter.

Informationen ovan baseras på hur Statistiska centralbyrån (SCB) definierar variablerna.

Länet som helhet

Figur 2

Ladda ner

Som SVG Som PNG

En positiv trend för alla upplåtelseformer syns under perioden, men framför allt så är det antalet hyres- och bostadsrätter som har ökat mest. Under perioden så syns det en ökning på över 25 000 lägenheter i Uppsala län

Kommunnivå

Enköping

Enköping har haft en stabil utveckling av alla upplåtelseformer under perioden.

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Heby

Heby har en stor majoritet av äganderätt, liten ökande trend för antalet lägenheter och småhus.

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Håbo

Håbo har en stor majoritet av ädangerätt, men de senaste åren syns en tydlig ökning av både hyres- och bostadsrätter.

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Knivsta

Knivsta har en stor ökning på både hyres- och bostadsrätter de senaste åren och är den enda kommunen tillsammans med Uppsala som har fler bostadsrätter än hyresrätter

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Tierp

Tierp har har till störst del äganderätter, antalet hyres- och bostadsrätter ökar något under perioden.

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Uppsala

Uppsala har en positiv trend för alla upplåtelseformer, noterbart är att antalet hyresrätter överstiger antalet äganderätter mellan 2020 och 2021.

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Älvkarleby

Älvkarleby har ett väldigt konstant antal bostadsrätter under prioden, men antalet hyres- och äganderätter ökar något.

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Östhammar

Östhammar har en liten ökning av alla upplåtelseformer under perioden där äganderätt är en stor majoritet.

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Alla kommuner har en positiv trend för det totala antalet lägenheter och småhus mellan 2013 och 2024, men det skiljer sig i vilka typer av upplåtelseformer det är som är vanligast, ökar mest och i hur stor ökningen är.

Befolkningsförändring i relation till färdigställda bostäder

Figur 3: Bygg

För att förstå balansen mellan befolkningsutveckling och bostadsbyggande redovisas här hur antalet färdigställda bostäder i länet utvecklats i relation till den årliga befolkningsförändringen. Befolkningsförändringen definieras som skillnaden i folkmängd vid årets början och slut. Jämförelsen visar hur nyproduktionen av bostäder motsvarar det ökade befolkningsunderlaget.

Länsnivå

Figur 4

Ladda ner

Som SVG Som PNG

Befolkningsökningen i länet var väldigt hög mellan 2016 och 2019, med en dipp år 2020, men har sedan börjat röra sig mot nivåer som liknar början på 2010-talet. Antalet nybyggda bostäder har över en stor del av perioden följt befolkningsökningen, men släpande med ett år, detta förändras dock efter 2021 där antalet nybyggda bostäder fortsätter att gå upp trots att befolkningsförändringen minskar.

Kommunnivå

Enköping

Enköping har under perioden en varierande befolkningsförändring och antal nybyggda bostäder, det syns två tydliga toppar i befolkningsförändringen år 2016 och 2021.

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Heby

Heby har en jämn nivå av nybyggda bostäder, men år 2022 sticker ut då ett stort antal hyresrätter blev färdigbygda. År 2023 så hade kommunen en negativ befolkningsförändring

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Håbo

Håbo har tre tydliga toppar i befolkningsförändringen vilket är år 2016, 2018 och 2022. Antalet nybyggda bostäder har också tre tudliga toppar åren 2019, 2021 och 2023, det skiljer sig däremot i vilket typ av upplåtelse de nybyggda bostäderna har för de tre åren.

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Knivsta

Knivsta har under periodens första halva ett stort antal bostadsrätter som blir färdigbyggda, medan den andra halvad har ett större antal hyresrätter. Befolkningsförändringen varierar kraftigt mellan åren.

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Tierp

Tierp har under periodens början en positiv befolkningsförändring, men det är väldigt fånya bostäder som blir färdigställda. De tre senaste åren har resulterat i en negativ befölkningsförändring.

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Uppsala

Uppsala har en konstant befolkningsökning under perioden och det är en variation mellan hyres- och bostadsrätter som den upplåtelseform som är vanligast på nybyggnation. 2013 är det enda året som bostäder med äganderätt är fler än de andra två upplåtelseformerna. 2024 så var antalet nybyggda bostäder över 700 fler än befolkningsförändringen.

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Älvkarleby

Älvkarleby har en väldigt variarande befolkningsförändring under perioden och under de två senaste åren så har den varit negativ. Mellan 2013 och 2019 så byggdes det väldigt få bostäder och det var endast äganderätter som byggdes, år 2020 så blev ett stort antal hyresrätter färdigbyggda och endast under två av åren i perioden så har bostadsrätter blivit färdigbyggda.

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Östhammar

Östhammar har de senaste 3 åren en negativ befolkningsförändring och under flera år så är äganderätt den vanligaste nybyggnationen.

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Uppskattat bostadsbehov

Hyresgästföreningen (2025) har utvecklat en förenklad metod för att beräkna bostadsbrist på kommunnivå. Metoden bygger på offentligt tillgänglig statistik och är en anpassning av Boverkets modell för byggbehov.

Metoden använder år 2006 som referensår, eftersom bostadsmarknaden då bedöms ha varit i balans. Från detta år beräknas en kvot som visar förhållandet mellan antalet vuxna över 20 år och antalet bostäder i kommunen:

\[\text{Bostadsbristkvot}=\frac{\text{Antal vuxna över 20}}{\text{Antal bostäder}}\]

När denna kvot är framtagen används den för att beräkna hur många nya bostäder som behöver byggas vid befolkningsförändringar.

Figur 5: Bygg2

Det uppskattade behovet beräknas sedan för varje år och kommun enligt:

\[\text{Uppskattat bostadsbehov av nya bostäder}=\frac{\text{Antal vuxna över 20}}{\text{Bostadsbristkvot}} \tag{1}\]

Exempel på beräkning med bostadsbristkvoten

• Antag att bostadsbristkvoten för en kommun är 1,5

• Om befolkningen ökar med 100 personer beräknas behovet av nya bostäder så här: \(\frac{100}{1,5} = 66,7\) bostäder. För att säkerställa att behovet täcks med färdigställda bostäder avrundas resultatet alltid uppåt, vilket ger 67 nya bostäder.

Om det faktiska antalet nybyggda bostäder är lägre än det beräknade behovet, innebär det att en bostadsbrist har uppstått i kommunen. Metoden ger därmed en indikation på om bostadsbyggandet håller jämna steg med befolkningsutvecklingen.

Tabell 5

Hyresgästföreningens kvot per kommun i länet, basår 2006
Region	Antal bostäder	Antal vuxna	Kvot
Enköping	17791	28726	1.61
Heby	6089	10104	1.66
Håbo	7311	13092	1.79
Knivsta	5138	9326	1.82
Tierp	9789	15165	1.55
Uppsala	90272	141861	1.57
Älvkarleby	4439	6927	1.56
Östhammar	10130	16270	1.61
Källa: SCB, bearbetat av Region Uppsala

De flesta kommunerna har en basårskvot på 1.6, Håbo och Knivsta sticker ut med en något högre kvot runt 1.8.

Kvoterna ovan är avrundade och inte de exakta värdena som använts för att uppskatta bostadsbehovet i varje kommun.

---

Siffrorna som presenteras under varje diagram visar differensen mellan antal nybyggda bostäder och det uppskattade behovet enligt Hyresgästföreningens modell. Ett negativt värde indikerar bostadsbrist, medan ett positivt värde visar att nybyggnationen överstiger behovet.

\[\text{Bostadsdifferens} = \text{Nybyggda bostäder} - \text{Uppskattat behov}\]

Enköping

Sammanfattning för Enköping:

• Total bostadsdifferens för hela perioden: -717 bostäder
• Bostadsdifferens för år 2024: 52 bostäder

Detta indikerar en ackumulerad bostadsbrist över perioden.

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Heby

Sammanfattning för Heby:

• Total bostadsdifferens för hela perioden: -53 bostäder
• Bostadsdifferens för år 2024: 4 bostäder

Detta indikerar en ackumulerad bostadsbrist över perioden.

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Håbo

Sammanfattning för Håbo:

• Total bostadsdifferens för hela perioden: -433 bostäder
• Bostadsdifferens för år 2024: 12 bostäder

Detta indikerar en ackumulerad bostadsbrist över perioden.

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Knivsta

Sammanfattning för Knivsta:

• Total bostadsdifferens för hela perioden: -113 bostäder
• Bostadsdifferens för år 2024: 156 bostäder

Detta indikerar en ackumulerad bostadsbrist över perioden.

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Tierp

Sammanfattning för Tierp:

• Total bostadsdifferens för hela perioden: -145 bostäder
• Bostadsdifferens för år 2024: 73 bostäder

Detta indikerar en ackumulerad bostadsbrist över perioden.

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Uppsala

Sammanfattning för Uppsala:

• Total bostadsdifferens för hela perioden: -4598 bostäder
• Bostadsdifferens för år 2024: 1742 bostäder

Detta indikerar en ackumulerad bostadsbrist över perioden.

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Älvkarleby

Sammanfattning för Älvkarleby:

• Total bostadsdifferens för hela perioden: -72 bostäder
• Bostadsdifferens för år 2024: 20 bostäder

Detta indikerar en ackumulerad bostadsbrist över perioden.

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Östhammar

Sammanfattning för Östhammar:

• Total bostadsdifferens för hela perioden: 304 bostäder
• Bostadsdifferens för år 2024: 53 bostäder

Detta indikerar att nybyggnationen överträffat behovet över perioden.

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Bostadsbrist råder varje gång den gula linjen “Uppskattat bostadsbehov” visar ett högre antal än de gråa staplarna som visar det totala antalet nybyggda bostäder.

Prognos från kvoter

Genom att använda bostadsbristkvoten och Statistiska centralbyrån (SCB) (2024) prognoser för befolkningsframskrivningar så har ett uppskattat behov av nya bostäder tagits fram, detta kan ses som en simpel variant av den som SCB själva gör på beställning Statistiska centralbyrån (SCB) (2025b).

Prognosen beräknas likt Ekvation 1, men att i stället för att använda de faktiskt antal invånare över 20 per kommun, så används prognosen för antalet invånare över 20 för de kommande 20 åren.

\[\text{Uppskattat behov av nya bostäder} = \frac{\text{Prognos för befolkningsförändring}} {\text{Bostadsbristkvot}}\]

Enköping

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Heby

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Håbo

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Knivsta

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Tierp

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Uppsala

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Älvkarleby

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Östhammar

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Liknande trend under en längre tid syns för alla kommuner, en minskande befolkningsförändring, men det är en skillnad för Knivsta och Uppsala som först estimeras en högre befolkningsökning de kommande åren, innan trenden vänder. Värt att de siffrorna som visas i graferna ovan är estimat från simpla modeller och ska inte ses som säkra prognoser och ju längre prognosen är, desto mer ökar osäkerheten.

Boverkets egen prognos för de kommande 10 åren

I Tabell 6 så presenteras Boverket (2025a) beräknade bostadsbyggnadsbehov på kommunal nivå.

Boverkets modell tar hänsyn till befolkningsutvecklingens ålderssammansättning, då ett ökande antal äldre ger upphov till fler hushåll. Modellen antar också att det behövs en buffert eller reserv av ett antal lediga bostäder för att bostadsmarknaden ska fungera, det vill säga att byggandet ska ligga lite före befolkningsutvecklingen.

Modellen tar också hänsyn till hur bostadsläget ser ut idag, innan framtida behov undersöks. Befolkningsutvecklingsdatat i modellen är taget från SCBs befolkningsframskrivningar likt prognosen med kvoter.

Boverket benämner också att bostadsbehovet och förväntat antal bostadsbyggande inte är densamma, då det som faktiskt kommer att byggas också tar hänsyn till de rådande marknadsförutsättningarna.

Antagande om vilken typ eller storlek av bostad som ska byggas tas ej in i modellen, så det kan alltså finnas ett bostadsbyggnadsbehov som inte fångas upp i beräkningen.

Tabell 6

Beräknat årligt bostadsbyggnadsbehov baserat på åren 2025-2034
Kommun	Totalt byggbehov	Tillkommande behov	Under-/överskott	Bostadsreserv
Enköping	324	271	27	26
Heby	62	43	11	7
Håbo	231	111	108	11
Knivsta	109	136	−37	10
Tierp	66	44	10	11
Uppsala	2,004	1,587	277	140
Älvkarleby	25	20	0	5
Östhammar	33	51	−30	12
Källa: Boverket

Alla kommuner påvisar en positiv bostadsreserv, men Knivsta och Östhammar beräknas att ha ett ingående underskott. Siffrorna skiljer sig något från prognosen från kvoter i delkapitlet ovan, men båda prognoserna visar att det behövs byggas fler bostäder i samtliga kommuner.

Upplåtelseform på DeSo-nivå

För att få en mer detaljerad bild av bostadsmarknaden redovisas upplåtelseformer på DeSo-nivå (Demografiska statistikområden). Kartan visar vilken upplåtelseform som är vanligast i varje område, tillsammans med respektive andel.

Figur 6

Källa: SCB

På en stor del av länets yta så är äganderätt den vanligaste upplåtelseformen, bostadsrätter är den vanligaste upplåtelseformen i två DeSo i Enköping, ett i Knivsta, ett i Östhammar och i 58 områden i Uppsala vilket kan ses i Tabell 7.

Tabell 7

Antal områden där upplåtelseformen är vanligast per kommun
	Enköping	Heby	Håbo	Knivsta	Tierp	Uppsala	Älvkarleby	Östhammar
Bostadsrätt	2	0	0	1	0	58	0	1
Hyresrätt	8	0	2	3	3	48	1	3
Äganderätt	15	10	9	7	10	53	4	11
Källa: SCB

Bostädernas ålder

Bostadsbeståndets ålder används för att skapa en bild om hur bostadsmarknaden har utvecklat över tid. Bostadsbeståndets ålder redovisas i tioårsperioder från 1931–1940 och äldre bostäder samlas i kategorin ”–1930”. Statistiken bygger på lägenhetsregistret som uppdateras löpande och omfattar både nyproduktion och förändringar i det befintliga beståndet.

Regionen

Figuren visar fördelningen av bostäder per hustyp och byggnadsperiod i regionen år 2024 Småhus, flerbostadshus och övriga hus redovisas separat för att ge en översikt över beståndets åldersstruktur.

Figur 7

I länet så har ett stort antal småbostadshus byggts innan 1930 eller mellan 1960-1990, många av flerbostadshusen i länet byggdes mellan 1941-1970 eller 2011 och framåt.

Kommuner

För att se byggnadsperioderna per hustyp för varje enskild kommun så går det i Figur 8 att bläddra mellan kommunerna i listan till vänster.

Figur 8

Det skiljer sig väldigt mycket mellan när och vilken hustyp som byggts i kommunerna, i Uppsala kommun är flerbostadshus den vanligaste husbyggnationen för flera av åren, i Håbo så sticker 1971-1980 ut då ett väldigt stort antal av småhusen är byggda under den perioden. I Heby och Tierp så är flera småhus byggda innan 1930, Älvkarleby och Östhammar har också ett stort antal småhus som är byggda innan 1930, men även en större del under 1900-talets mitt.

Fritidshus

Fritidshusen utgör en betydande del av bostadsbeståndet eftersom de påverkar fastighetsmarknaden och investeringar i länet. Statistiken nedan visar utvecklingen av antalet fritidshus i länet och i respektive kommun mellan 1998 och 2024. Genom att följa förändringarna över tid blir det möjligt att se skillnader i trender och nivåer mellan kommunerna.

Figur 9: Stuga

Utvecklingen i länet

Figur 10

Ladda ner

Som SVG Som PNG

Den nedåtgående trenden för antal fritidshus i hela länet vände mellan år 2014 och 2015, där det som lägst var 17 437 stycken, för att sedan återgå till en nivå över 18 000.

Utvecklingen per kommun

Figur 11

Ladda ner

Som SVG Som PNG

Notera att y-axlarna skiljer sig mellan graferna, Tierp, Älvkarleby och Östhammar har alla en tydlig positiv trend där antalet fritidshus har ökat under perioden, där Östhammar har den klart största ökningen. Heby har en relativt stabil nivå av antal fritidshus, medan Enköping, Håbo, Knivsta och Uppsala alla har en tydlig negativ trend på antalet fritidshus under perioden.

Ekonomiska aspekter

Hyresnivåer och utveckling

Hyresnivåerna är en central del av bostadsmarknadens ekonomiska förutsättningar, genom att analysera medianhyran i hyreslägenhet per kvadratmeter får vi en bild av hur kostnaderna har utvecklats över tid i länet.

Definitioner:

• Ny månadshyra per kvm: Den hyra som har börjat gälla efter den årliga hyresförändringen. Om hyran inte ändras under året är ny månadshyra samma som decemberhyra föregående år

• Kr/kvm/månad: Hyran uttrycks per kvadratmeter bostadsarea och månad

Datakälla och metodanmärkning: Det saknas för denna data i SCB:s databas medianhyra för Tierp år 2017, men eftersom medianhyran i hyreslägenheter i Tierp var 86 kr både 2016 och 2018 så imputeras detta värde in på 2017.

Figur 12

Medianhyrorna visar en tydlig polarisering mellan kommunernas hyresnivåer under perioden där de fyra kommunerna Heby, Tierp, Älvkarleby och Östhammar har haft en begränsad hyresökning och ligger kvar på relativt låga nivåer. I kontrast har Enköping, Håbo, Knivsta och Uppsala ökat mer, där särskilt Knivsta har en exponentiell utveckling från 87 kr/kvm år 2016 till 194 kr/kvm år 2025, alltså en ökning på över 120 %. Detta innebär att Knivsta gått från fjärde till högsta medianhyra i länet och nu ligger 85-92 kr/kvm över de fyra kommunerna med lägst hyror.

Den stora ökningen i Knivsta behöver inte betyda att alla hyror i kommunen har ökat kraftigt, utan det är troligtvis att nybyggda hyreslägenheter med en något högre hyra har fått en större andel av marknaden där jämfört med resterande kommuner i länet, detta stärks också av Figur 8.

Fastighetsprisutveckling

Data är hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar vidare till Statistiska centralbyrån (SCB) (2025a) och Lantmäteriet (2025).

Kvadratmeterpriser för bostadsrätter beräknas utifrån genomsnittliga areor per kommun, antagna som konstanta över tid. För småhus och fritidshus används individuella köp från SCB:s Fastighetsprisregister, där skillnaden avgörs av folkbokföring året före försäljningen. Definitionerna ändrades något 2015, vilket kan påverka jämförelser över tid.

Enköping

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Heby

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Håbo

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Knivsta

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Tierp

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Uppsala

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Älvkarleby

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Östhammar

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Alla kommuner visar en positiv fastighetsprisutveckling, med priser som ökat kontinuerligt under tidsperioden. Det högsta priset per fastighetskategori är för fritidshus för samtliga kommuner utom Uppsala, där småhus är den kategori som haft högst priser de senaste åren.

Älvkarleby och Östhammar är de två kommunerna som har störst visuell skillnad mellan kategorierna, högst priser per kvadratmeter i länet hittas i Håbo och Knivsta och lägst priser i Heby och Älvkarleby.

Trångboddhet

Trångboddhet är ett centralt mått för att belysa boendeförhållanden och sociala levnadsvillkor, särskilt i flerbostadshus.

Trångboddhet mäts enligt SCB:s normer. Enligt norm 2 räknas hushåll med fler än två personer per rum (utan kök/vardagsrum) som trångbodda, medan norm 3 gäller vid fler än en person per rum, men att sammanboende par förutsätts dela sovrum. Ensamhushåll räknas inte som trångbodda. Data avser personer i flerbostadshus exklusive specialbostäder som avser studentbostäder, bostäder för äldre/funktionshindrade och övriga specialbostäder.

Länsnivå

Data har hämtats från Statistiska centralbyrån (SCB) (2025a) och ger en värdefull inblick i trångboddhetens omfattning på länsnivå. Det är värt att notera att individer med okänd födelseregion inte ingår i dessa beräkningar, vilket kan påverka resultaten något.

Genom att studera både absoluta tal och relativa andelar kan förändringar i omfattning och fördelning identifieras mellan olika grupper. Detta möjliggör en jämförelse mellan födelseregioner och åldersgrupper samt en bedömning av vilka grupper som påverkas mest över tid.

Antal

I detta avsnitt redovisas det absoluta antalet trångbodda personer i flerbostadshus. Antal används för att belysa hur omfattningen av trångboddhet har förändrats över tid och vilka grupper som bidrar mest till den totala ökningen.

Figur 13

Ladda ner

Som SVG Som PNG

Det syns en ökande trend bland samtliga grupper när det kommer till antal trångbodda i flerbostadshus i länet, men den snabbast ökande gruppen är utrikesfödda vuxna. Bland svenskfödda är det fler barn som är trångbodda än vuxna, ett skifte som skedde år 2020, detta då antalet trångbodda vuxna har sjunkit under perioden samtidigt som antalet trångbodda barn ökar för varje år.

Andelar

För att bättre förstå trångboddhetens relativa betydelse kompletteras analysen av antal med andelar. Detta är särskilt viktigt för att identifiera grupper där trångboddhet är strukturellt vanligare snarare än enbart numeriskt omfattande.

Figur 14

Ladda ner

Som SVG Som PNG

År 2024 så var 45 procent, alltså nästan hälften, av utrikesfödda barn i flerbostadshus trångbodda, men med en lätt nedgående trend för de senaste åren. Näst högst andel har svenskfödda barn på runt 27-28 %.

Kommunnivå

Analysen på kommunnivå fördjupar bilden av trångboddhet genom att synliggöra geografiska variationer inom länet, här har data hämtats från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar vidare till Statistiska centralbyrån (SCB) (2025a).

Länet

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Enköping

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Heby

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Håbo

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Knivsta

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Tierp

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Uppsala

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Älvkarleby

Ladda ner

Som SVGSom PNG

Östhammar

Ladda ner

Som SVGSom PNG

I Heby hittas den högsta trångboddheten för bägge normerna, där över 50 % av männen i flerbostadshus med sammanboende anses bo trångbott enligt norm 3, Älvkarleby är den kommun som har näst högst värden för norm 3, medan Enköping har näst högst värden för norm 2. Östhammar är den kommun med lägst andel trångboddhet för bägge normerna och män och kvinnor.

Kvinnor bor generellt mindre trångbott än män i samtliga kommuner, men skillnaden mellan könen varierar beroende på norm och kommun.

Referenser

Boverket. 2025a. ”Bostadsbyggnadsbehovet”. https://www.boverket.se/sv/kommunernas-bostadsforsorjning/underlag-for-bostadsforsorjningen/demografisk-utveckling/bostadsbyggnadsbehovet/.

———. 2025b. ”Bostadsmarknadsenkäten – Öppna data”. https://www.boverket.se/sv/om-boverket/oppna-data/bostadsmarknadsenkaten/.

Hyresgästföreningen. 2025. ”Räkna med bostadsbrist – och kommunala byggmål”. Hyresgästföreningen. https://www.hyresgastforeningen.se/globalassets/bostadsfakta/rapporter/2025/bostadsbrist/rakna-med-bostadsbrist-2025.pdf.

Lantmäteriet. 2025. ”Fastighetsprisregistret”. https://www.lantmateriet.se/sv/fastighet-och-mark/information-om-fastigheter/Fastighetsprisregistret/.

Rådet för främjande av kommunala analyser. 2025. ”Kolada – Jämför och analysera nyckeltal i kommuner och regioner”. https://www.kolada.se/.

Statistiska centralbyrån (SCB). 2024. ”Den framtida befolkningen i Sveriges län och kommuner 2024–2040”. Demografiska rapporter 2024:3. Örebro, Sverige: Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se.

———. 2025a. ”Statistikdatabasen”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/.

———. 2025b. ”Statistikunderlag för hushållsprognoser”. https://www.scb.se/vara-tjanster/bestall-data-och-statistik/regionala-statistikprodukter/statistikpaket/propak-och-tykopak--underlag-for-befolkningsprognoser/statistikunderlag-for-hushallsprognoser/.