| Bedömning av bostadsmarknadsläge | |
|---|---|
| (I kommunen som helhet) | |
| Kommun | Bedömning |
| Håbo | Underskott på bostadsmarknaden |
| Älvkarleby | Underskott på bostadsmarknaden |
| Knivsta | Balans på bostadsmarknaden |
| Heby | Underskott på bostadsmarknaden |
| Tierp | Underskott på bostadsmarknaden |
| Uppsala | Underskott på bostadsmarknaden |
| Enköping | Balans på bostadsmarknaden |
| Östhammar | Underskott på bostadsmarknaden |
| Källa: Boverket | |
Bostadsbestånd och bostadsmarknad
Läget i Länet 2026 · Regional utveckling
Publicerad: mars 2026. Nästa uppdatering planeras till våren 2027.
Inledning
Uppsala läns bostadsmarknad är viktig att förstå för att förstå länets rumsliga lägesbild. I detta kapitel presenteras aktuell statistik om bland annat bostadsbyggande, bostadsbrist och bostäders ålder.
Rapporten fokuserar inte endast på den länsövergripande statistiken utan även på kommunernas statistik. Detta för att kunna se skillnaderna inom länet.
I Uppsala län präglas bostadsmarknad av långvariga underskott, låga vakanser, ökade hyresnivåer i tillväxtkommuner och tydliga skillnader i upplåtelseformer mellan kommunerna.
För mer djupgående analys se länsstyrelsens rapporter Bostadsförsörjning.
Data som används i rapporten är hämtat från Statistiska centralbyrån (SCB) (2025a) om annat inte uppges.
Alla interaktiva grafer kan laddas ned genom att trycka på
. Då sparas just den bild som visas, med exempelvis den valda regionen. Genom att dubbelklicka på kommunnamn i grafens legend så zoomas den kommunen in för en mer detaljerad vy(flera kan väljas samtidigt).
Vad säger kommunerna själva år 2025?
Kommunernas egna bedömningar av bostadsmarknadsläget bygger på Bostadsmarknadsenkäten 2025 Boverket (2025b). Här får kommunerna ange om det råder balans, underskott eller överskott på bostäder i förhållande till efterfrågan. Bedömningarna ger en samlad bild av hur tillgången till bostäder upplevs lokalt och hur väl den möter invånarnas behov.
På frågan “Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge?(I kommunen som helhet)”, så har kommunerna i regionen svarat såhär inför 2025.
Det är två kommuner som bedömer sig att ha en balans på bostadsmarknaden, vilket är Knivsta och Enköping, resterande kommuner bedömer bostadsmarknadsläget till underskott
Jämför vi sedan med tidigare bedömningar från 2013 och 2018 i Tabell 2 så ser vi att bostadsmarknaden ofta bedöms att vara i obalans, endast 3 av 24 svar från de valda åren avviker från “Obalans”, “Underskott” och “Brist på bostäder”.
| Bedömning av bostadsmarknadsläge | |||
|---|---|---|---|
| (I kommunen som helhet) | |||
| Kommun | Bedömning 2013 | Bedömning 2018 | Bedömning 2025 |
| Enköping | Brist på bostäder | Obalans - underskott på bostäder | Balans på bostadsmarknaden |
| Heby | Brist på bostäder | Obalans - underskott på bostäder | Underskott på bostadsmarknaden |
| Håbo | Brist på bostäder | Obalans - underskott på bostäder | Underskott på bostadsmarknaden |
| Knivsta | Brist på bostäder | Obalans - underskott på bostäder | Balans på bostadsmarknaden |
| Tierp | Brist på bostäder | Obalans - underskott på bostäder | Underskott på bostadsmarknaden |
| Uppsala | Brist på bostäder | Obalans - underskott på bostäder | Underskott på bostadsmarknaden |
| Älvkarleby | I stort sett balans på bost. markn. | Obalans - underskott på bostäder | Underskott på bostadsmarknaden |
| Östhammar | Brist på bostäder | Obalans - underskott på bostäder | Underskott på bostadsmarknaden |
| Källa: Boverket | |||
Ledighet/tillgänglighet i flerbostadshus
Lediga lägenheter i flerbostadshus avser lägenheter som var lediga för omedelbar uthyrning den 1 september undersökningsåret, Tabell 3 presenterar data för allmännyttiga bostadsföretag.
| Andel lediga lägenheter i flerbostadshus, allmännyttiga | |
|---|---|
| Andel i procent | |
| Region | Andel |
| Håbo | 0.1 |
| Älvkarleby | 0.6 |
| Knivsta | 0.0 |
| Heby | 0.5 |
| Tierp | 2.1 |
| Uppsala | 0.0 |
| Enköping | 1.1 |
| Östhammar | 0.1 |
| Källa: SCB | |
Alla kommuner har en låg andel lägenheter som står lediga, lägst har Knivsta och Uppsala på 0,0% och högst har Tierp på 2,1%.
Andel hyresrätt per kommun
Upplåtelseformen i flerbostadshus skiljer sig tydligt mellan kommunerna och påverkar tillgängligheten på bostadsmarknaden. Tabellen visar andelen hyresrätter respektive bostadsrätter i flerbostadshus år 2024, beräknat inom varje kommun. Genom jämförelsen går det att se både variationer och mönster i boendeformerna i länet.
| Andel hyresrätt/bostadsrätt i flerbostadshus per kommun | ||
|---|---|---|
| Andel i procent | ||
| Region | Hyresrätt | Bostadsrätt |
| Enköping | 60 | 40 |
| Heby | 71 | 29 |
| Håbo | 68 | 32 |
| Knivsta | 53 | 47 |
| Tierp | 77 | 23 |
| Uppsala | 39 | 61 |
| Älvkarleby | 89 | 11 |
| Östhammar | 57 | 43 |
| Källa: SCB | ||
Uppsala är den enda kommunen i länet som har en hyresrättsandel under 50%, Älvkarleby sticker ut med en hyresrättsandel på 89%. Tittar man på de kommunerna som bedömde att deras bostadsmarknad är i balans så har Knivsta en hyresrättsandel på 53%, vilket är den näst lägsta och Enköping som har en hyresrättsandel på 60%, vilket är den fjärde lägsta i länet. Endast 29 av 290 kommuner i Sverige har fler bostadsrätter än hyresrätter i flerbostadshus, över hälften av dessa ligger i Stockholms län.
Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus.
Flerbostadshus och övriga hus med hyresrätt avser lägenheter som inte är ägarlägenheter och som ägs av andra ägare än bostadsrättsföreningar eller bostadsföreningar.
Bostadsrätt avser lägenheter som ägs av bostadsrättsföreningar eller bostadsföreningar (en äldre boendeföreningsform som existerade innan bostadsrättslagen introducerades 1930).
Informationen ovan baseras på hur Statistiska centralbyrån (SCB) definierar variablerna.
Lägenheternas Area
Utöver upplåtelseform är även lägenheternas storlek en viktig del av bostadsmarknaden. Genom att jämföra areafördelningen i flerbostadshus mellan kommunerna går det att se hur bostadsbeståndet skiljer sig åt. Figuren visar andelen lägenheter inom olika storleksintervall i respektive kommun år 2024.
I Figur 1 syns fördelningen över bostadsarea i flerbostadshus för varje kommun, det som går att utläsa är att Knivsta och Uppsala har en jämnare fördelning mellan storleken på bostadsareorna. Heby, Tierp, Älvkarleby och Östhammar har en mer ojämn fördelning där de flesta flerbostadslägenheterna är mellan 51 och 80 kvadratmeter stora.
Upplåtelseformsutveckling från 2013 - 2024
Datakällor och definitioner av upplåtelseformer
För att analysera utvecklingen av upplåtelseformer har data som omfattar småhus, flerbostadshus och övriga hus med vanliga bostadslägenheter använts. Specialbostäder, såsom studentbostäder eller bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning, har inte inkluderats.
Upplåtelseform
Lägenheternas upplåtelseform utgår från ägarförhållandet och inte hur de boende förfogar över lägenheterna.
Hyresrätt
Småhus med hyresrätt avser lägenheter som ägs av andra än fysiska personer, dödsbon, bostadsrättsföreningar eller bostadsföreningar.
Flerbostadshus och övriga hus med hyresrätt avser lägenheter som inte är ägarlägenheter och som ägs av andra än bostadsrättsföreningar eller bostadsföreningar.
Bostadsrätt
Bostadsrätt avser lägenheter som ägs av bostadsrättsföreningar eller äldre bostadsföreningar (en boendeform som existerade före bostadsrättslagens införande 1930).
Äganderätt
Småhus med äganderätt avser lägenheter som ägs av fysiska personer eller dödsbon.
Flerbostadshus och övriga hus med äganderätt avser ägarlägenheter.
Informationen ovan baseras på hur Statistiska centralbyrån (SCB) definierar variablerna.
Länet som helhet
En positiv trend för alla upplåtelseformer syns under perioden, men framför allt så är det antalet hyres- och bostadsrätter som har ökat mest. Under perioden så syns det en ökning på över 25 000 lägenheter i Uppsala län
Kommunnivå
Alla kommuner har en positiv trend för det totala antalet lägenheter och småhus mellan 2013 och 2024, men det skiljer sig i vilka typer av upplåtelseformer det är som är vanligast, ökar mest och i hur stor ökningen är.
Befolkningsförändring i relation till färdigställda bostäder
För att förstå balansen mellan befolkningsutveckling och bostadsbyggande redovisas här hur antalet färdigställda bostäder i länet utvecklats i relation till den årliga befolkningsförändringen. Befolkningsförändringen definieras som skillnaden i folkmängd vid årets början och slut. Jämförelsen visar hur nyproduktionen av bostäder motsvarar det ökade befolkningsunderlaget.
Länsnivå
Befolkningsökningen i länet var väldigt hög mellan 2016 och 2019, med en dipp år 2020, men har sedan börjat röra sig mot nivåer som liknar början på 2010-talet. Antalet nybyggda bostäder har över en stor del av perioden följt befolkningsökningen, men släpande med ett år, detta förändras dock efter 2021 där antalet nybyggda bostäder fortsätter att gå upp trots att befolkningsförändringen minskar.
Kommunnivå
Enköping har under perioden en varierande befolkningsförändring och antal nybyggda bostäder, det syns två tydliga toppar i befolkningsförändringen år 2016 och 2021.
Heby har en jämn nivå av nybyggda bostäder, men år 2022 sticker ut då ett stort antal hyresrätter blev färdigbygda. År 2023 så hade kommunen en negativ befolkningsförändring
Håbo har tre tydliga toppar i befolkningsförändringen vilket är år 2016, 2018 och 2022. Antalet nybyggda bostäder har också tre tudliga toppar åren 2019, 2021 och 2023, det skiljer sig däremot i vilket typ av upplåtelse de nybyggda bostäderna har för de tre åren.
Knivsta har under periodens första halva ett stort antal bostadsrätter som blir färdigbyggda, medan den andra halvad har ett större antal hyresrätter. Befolkningsförändringen varierar kraftigt mellan åren.
Tierp har under periodens början en positiv befolkningsförändring, men det är väldigt fånya bostäder som blir färdigställda. De tre senaste åren har resulterat i en negativ befölkningsförändring.
Uppsala har en konstant befolkningsökning under perioden och det är en variation mellan hyres- och bostadsrätter som den upplåtelseform som är vanligast på nybyggnation. 2013 är det enda året som bostäder med äganderätt är fler än de andra två upplåtelseformerna. 2024 så var antalet nybyggda bostäder över 700 fler än befolkningsförändringen.
Älvkarleby har en väldigt variarande befolkningsförändring under perioden och under de två senaste åren så har den varit negativ. Mellan 2013 och 2019 så byggdes det väldigt få bostäder och det var endast äganderätter som byggdes, år 2020 så blev ett stort antal hyresrätter färdigbyggda och endast under två av åren i perioden så har bostadsrätter blivit färdigbyggda.
Östhammar har de senaste 3 åren en negativ befolkningsförändring och under flera år så är äganderätt den vanligaste nybyggnationen.
Uppskattat bostadsbehov
Hyresgästföreningen (2025) har utvecklat en förenklad metod för att beräkna bostadsbrist på kommunnivå. Metoden bygger på offentligt tillgänglig statistik och är en anpassning av Boverkets modell för byggbehov.
Metoden använder år 2006 som referensår, eftersom bostadsmarknaden då bedöms ha varit i balans. Från detta år beräknas en kvot som visar förhållandet mellan antalet vuxna över 20 år och antalet bostäder i kommunen:
\[\text{Bostadsbristkvot}=\frac{\text{Antal vuxna över 20}}{\text{Antal bostäder}}\]
När denna kvot är framtagen används den för att beräkna hur många nya bostäder som behöver byggas vid befolkningsförändringar.
Det uppskattade behovet beräknas sedan för varje år och kommun enligt:
\[\text{Uppskattat bostadsbehov av nya bostäder}=\frac{\text{Antal vuxna över 20}}{\text{Bostadsbristkvot}} \tag{1}\]
Antag att bostadsbristkvoten för en kommun är 1,5
Om befolkningen ökar med 100 personer beräknas behovet av nya bostäder så här: \(\frac{100}{1,5} = 66,7\) bostäder. För att säkerställa att behovet täcks med färdigställda bostäder avrundas resultatet alltid uppåt, vilket ger 67 nya bostäder.
Om det faktiska antalet nybyggda bostäder är lägre än det beräknade behovet, innebär det att en bostadsbrist har uppstått i kommunen. Metoden ger därmed en indikation på om bostadsbyggandet håller jämna steg med befolkningsutvecklingen.
| Hyresgästföreningens kvot per kommun i länet, basår 2006 | |||
|---|---|---|---|
| Region | Antal bostäder | Antal vuxna | Kvot |
| Enköping | 17791 | 28726 | 1.61 |
| Heby | 6089 | 10104 | 1.66 |
| Håbo | 7311 | 13092 | 1.79 |
| Knivsta | 5138 | 9326 | 1.82 |
| Tierp | 9789 | 15165 | 1.55 |
| Uppsala | 90272 | 141861 | 1.57 |
| Älvkarleby | 4439 | 6927 | 1.56 |
| Östhammar | 10130 | 16270 | 1.61 |
| Källa: SCB, bearbetat av Region Uppsala | |||
De flesta kommunerna har en basårskvot på 1.6, Håbo och Knivsta sticker ut med en något högre kvot runt 1.8.
Kvoterna ovan är avrundade och inte de exakta värdena som använts för att uppskatta bostadsbehovet i varje kommun.
Siffrorna som presenteras under varje diagram visar differensen mellan antal nybyggda bostäder och det uppskattade behovet enligt Hyresgästföreningens modell. Ett negativt värde indikerar bostadsbrist, medan ett positivt värde visar att nybyggnationen överstiger behovet.
\[\text{Bostadsdifferens} = \text{Nybyggda bostäder} - \text{Uppskattat behov}\]
Sammanfattning för Enköping:
- Total bostadsdifferens för hela perioden: -717 bostäder
- Bostadsdifferens för år 2024: 52 bostäder
Detta indikerar en ackumulerad bostadsbrist över perioden.
Sammanfattning för Heby:
- Total bostadsdifferens för hela perioden: -53 bostäder
- Bostadsdifferens för år 2024: 4 bostäder
Detta indikerar en ackumulerad bostadsbrist över perioden.
Sammanfattning för Håbo:
- Total bostadsdifferens för hela perioden: -433 bostäder
- Bostadsdifferens för år 2024: 12 bostäder
Detta indikerar en ackumulerad bostadsbrist över perioden.
Sammanfattning för Knivsta:
- Total bostadsdifferens för hela perioden: -113 bostäder
- Bostadsdifferens för år 2024: 156 bostäder
Detta indikerar en ackumulerad bostadsbrist över perioden.
Sammanfattning för Tierp:
- Total bostadsdifferens för hela perioden: -145 bostäder
- Bostadsdifferens för år 2024: 73 bostäder
Detta indikerar en ackumulerad bostadsbrist över perioden.
Sammanfattning för Uppsala:
- Total bostadsdifferens för hela perioden: -4598 bostäder
- Bostadsdifferens för år 2024: 1742 bostäder
Detta indikerar en ackumulerad bostadsbrist över perioden.
Sammanfattning för Älvkarleby:
- Total bostadsdifferens för hela perioden: -72 bostäder
- Bostadsdifferens för år 2024: 20 bostäder
Detta indikerar en ackumulerad bostadsbrist över perioden.
Sammanfattning för Östhammar:
- Total bostadsdifferens för hela perioden: 304 bostäder
- Bostadsdifferens för år 2024: 53 bostäder
Detta indikerar att nybyggnationen överträffat behovet över perioden.
Bostadsbrist råder varje gång den gula linjen “Uppskattat bostadsbehov” visar ett högre antal än de gråa staplarna som visar det totala antalet nybyggda bostäder.
Prognos från kvoter
Genom att använda bostadsbristkvoten och Statistiska centralbyrån (SCB) (2024) prognoser för befolkningsframskrivningar så har ett uppskattat behov av nya bostäder tagits fram, detta kan ses som en simpel variant av den som SCB själva gör på beställning Statistiska centralbyrån (SCB) (2025b).
Prognosen beräknas likt Ekvation 1, men att i stället för att använda de faktiskt antal invånare över 20 per kommun, så används prognosen för antalet invånare över 20 för de kommande 20 åren.
\[\text{Uppskattat behov av nya bostäder} = \frac{\text{Prognos för befolkningsförändring}} {\text{Bostadsbristkvot}}\]
Liknande trend under en längre tid syns för alla kommuner, en minskande befolkningsförändring, men det är en skillnad för Knivsta och Uppsala som först estimeras en högre befolkningsökning de kommande åren, innan trenden vänder. Värt att de siffrorna som visas i graferna ovan är estimat från simpla modeller och ska inte ses som säkra prognoser och ju längre prognosen är, desto mer ökar osäkerheten.
Boverkets egen prognos för de kommande 10 åren
I Tabell 6 så presenteras Boverket (2025a) beräknade bostadsbyggnadsbehov på kommunal nivå.
Boverkets modell tar hänsyn till befolkningsutvecklingens ålderssammansättning, då ett ökande antal äldre ger upphov till fler hushåll. Modellen antar också att det behövs en buffert eller reserv av ett antal lediga bostäder för att bostadsmarknaden ska fungera, det vill säga att byggandet ska ligga lite före befolkningsutvecklingen.
Modellen tar också hänsyn till hur bostadsläget ser ut idag, innan framtida behov undersöks. Befolkningsutvecklingsdatat i modellen är taget från SCBs befolkningsframskrivningar likt prognosen med kvoter.
Boverket benämner också att bostadsbehovet och förväntat antal bostadsbyggande inte är densamma, då det som faktiskt kommer att byggas också tar hänsyn till de rådande marknadsförutsättningarna.
Antagande om vilken typ eller storlek av bostad som ska byggas tas ej in i modellen, så det kan alltså finnas ett bostadsbyggnadsbehov som inte fångas upp i beräkningen.
| Beräknat årligt bostadsbyggnadsbehov baserat på åren 2025-2034 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Kommun | Totalt byggbehov | Tillkommande behov | Under-/överskott | Bostadsreserv |
| Enköping | 324 | 271 | 27 | 26 |
| Heby | 62 | 43 | 11 | 7 |
| Håbo | 231 | 111 | 108 | 11 |
| Knivsta | 109 | 136 | −37 | 10 |
| Tierp | 66 | 44 | 10 | 11 |
| Uppsala | 2,004 | 1,587 | 277 | 140 |
| Älvkarleby | 25 | 20 | 0 | 5 |
| Östhammar | 33 | 51 | −30 | 12 |
| Källa: Boverket | ||||
Alla kommuner påvisar en positiv bostadsreserv, men Knivsta och Östhammar beräknas att ha ett ingående underskott. Siffrorna skiljer sig något från prognosen från kvoter i delkapitlet ovan, men båda prognoserna visar att det behövs byggas fler bostäder i samtliga kommuner.
Upplåtelseform på DeSo-nivå
För att få en mer detaljerad bild av bostadsmarknaden redovisas upplåtelseformer på DeSo-nivå (Demografiska statistikområden). Kartan visar vilken upplåtelseform som är vanligast i varje område, tillsammans med respektive andel.